Vit är en relativt flak slinga med en ordentlig upp- och nedförsbacke. Tillståndet på stigen är varierande, med en del fina partier i gott skick, men också en hel del potential till lerbad. Under torra perioder är det en bra nybörjarloop, men den passar även om man inte vill ha lika många höjdmeter som den gröna eller röda erbjuder.
Total climbing: 64 m
Markeringarna börjar vid parkeringen jämte Torvsjön och följer till en början den grusade vandringsleden runt sjön. Undvik dock gärna denna delen utav stigen för att hålla vandrarna på gott humör. Istället kan du följa grusvägen en bit upp för att sedan svänga vänster och fortsätta på den gula. När den gula svänger höger upp för en lång grusbacke ska du istället svänga vänster, varpå du återförenas med den vita och fortsätter i riktning åt höger. Detta alternativet är märkt svart på kartan.
Därefter fortsätter du framåt med kalhygget på din vänstra sida. Efter 100/300 meter, beroende på ditt vägval, visar sig den vit-gröna stigen på höger sida.(1) Här följer den enda riktiga uppförsbacken, som självklart också har ett segment. Mot slutet av klättringen når man ett maskinspår som vita stigen följer åt vänster till första nedförsbacken. Om man vid toppen av backen inställer fortsätter vänster kommer man upp till Kanebergsstugan.(2)
Det är en kort men härlig backe, som tyvärr slutar med att man får kämpa sig genom ett lerhål, som sedan följs av ett kort igenvuxet parti. Om man kör loopen åt andra riktningen finns det ett gupp man kan ta över ett fallet träd, om man känner sig våghalsig.(3)
Strax därefter tar stigen slut och man kastas ut på en grusväg, men frukta ej för nästa stig är inte långt bort. Var uppmärksam då vita slingan plötsligt svänger in åt vänster och se till att ta det lugnt. Här sluttar det nämligen brant nerför i den så kallade “väggen”, en av de brantaste, men cykelbara, backarna i Skedala. Om den inte skrämmer upp dig tillräckligt nedför, kan du ge den ett försök uppför. Efter backen når man en stig som endast kan njutas av under perioder av extrem torka. Under sommaren kan man på egen risk försöka cykla längs med högersidan, mot bäcken, där det är lite grundare. Resten av året får man vara beredd på att träna armarna lite, vilket inte skulle skada för majoriteten av cyklister.
Efter en uppförsbacke kommer man fram till den grusväg vita slingan följer nedåt. Om man istället är sugen på en utmaning och en god utförsbacke rekommenderar jag att man istället korsar grusvägen och fortsätter upp för den gröna stigen mitt i brandgatan. (Markerad lila på kartan.) Strax innan man nått toppen på backen går det en stig in till höger, vid namn “Djungel run”. Viss försiktighet bör råda, då det finns flertalet detaljer som kan få en ur balans, inte minst den mycket gedigna *host* bron.
Om du sedan gör en högersväng när du kommer ut på den större stigen, kommer du åter i kontakt med vit. Därefter är det endast över en liten kulle innan man slutligen rullar ned till starten och parkeringen igen. Med vissa små förändringar fungerar den vita loopen perfekt som uppvärmning då den är relativt kort och enkel, men också lättillgänglig från parkeringen.
